I ett antal texter diskuterar jag nationalekonomi som vetenskap genom att belysa hur nationalekonomer resonerar och hur den nationalekonomiska teorin kan förstås. Fokus ligger på den mikroekonomiska teorin, dels eftersom den ofta står i centrum för diskussioner om disciplinens antaganden och metod, dels eftersom den utgör mitt eget huvudsakliga intresse.

Jag menar att det förekommer en rad missuppfattningar om vad den nationalekonomiska teorin säger och hur teoretiska resonemang används i praktiken. En bidragande orsak kan vara hur teorin introduceras i grundutbildningen, där den ofta presenteras i ett formaliserat och instrumentellt sammanhang, med begränsat utrymme för metodologiska och vetenskapsteoretiska reflektioner. Eftersom många studenter endast läser en inledande kurs riskerar de därför att lämna utbildningen med en begränsad och ofullständig bild av teorins innebörd.

Syftet med dessa texter är att bidra till att klarlägga några av de missförstånd som jag ofta möter i undervisning och i samtal om nationalekonomisk teori. Förhoppningen är att texterna inte bara ska vara tillgänglig för en bredare läsekrets, utan erbjuda även mer erfarna nationalekonomen ett tillfälle att reflektera över teorins filosofiska och metodologiska grundvalar.

I dag är en stor del av nationalekonomisk forskning kvantitativ och empiriskt inriktad, och den explicita rollen för mikroekonomisk teori ofta är begränsad. Jag vill emellertid hävda att teorin även i dessa sammanhang spelar en väsentlig, om än ibland implicit, roll genom att strukturera forskningsfrågor, identifiera relevanta mekanismer och vägleda tolkningen av empiriska resultat.