I ett antal korta texter diskuterar jag nationalekonomi som vetenskap. Jag gör det genom att försöka förklara hur nationalekonomer tänker och hur man ska förstå den nationalekonomiska teorin. Jag kommer att fokusera på den mikroekonomiska teorin eftersom det är den som oftast diskuteras och det är den som jag själv intresserar mig för.

Det florerar, menar jag, en hel del missuppfattningar om vad den nationalekonomiska teorin faktiskt säger och hur nationalekonomer resonerar. Delvis är nationalekonomerna själva att skylla för dessa missuppfattningar; i grundkurserna brukar man inte diskutera teorin på djupet, och i stort sett aldrig utifrån ett filosofiskt perspektiv. Eftersom de flesta som studerar nationalekonomi endast läser en termin så kommer de att lämna med en begränsad förståelse av teorins innebörd.

Med dessa texter vill jag därför försöka råda bot på en del av missförståenden som jag stöter på när jag undervisar och diskuterar nationalekonomi. Min förhoppning är att texterna kan intressera även den mer erfarna nationalekonomen som vill få ett mer filosofiskt perspektiv på teorin än vad som vanligen är fallet.

Det senare kanske förvånar en del, men faktum är att de flesta nationalekonomer i dag ägnar sig åt kvantitativ empirisk forskning där teorin har en undanskymd roll. Jag argumenterar för att teorin fortfarande har betydelse även i dessa fall, men man ska vara medveten om att många studier av nationalekonomer inte nämner den mikroekonomiska teorin. Det är möjligt att många nationalekonomer helt enkelt själva glömmer bort teorin, även om jag tror att den finns där i bakhuvudet och spelar roll för hur forskaren tänker.