I ett antal texter diskuterar jag nationalekonomi som vetenskap genom att belysa hur nationalekonomer resonerar och hur den nationalekonomiska teorin kan förstås. Fokus ligger på den mikroekonomiska teorin, dels eftersom den ofta står i centrum för diskussioner om disciplinens antaganden och metod, dels eftersom den utgör mitt eget huvudsakliga intresse. Jag menar att det förekommer…

En av de vanligaste invändningarna mot nationalekonomisk teori rör antagandet om rationalitet. Kritiker menar att det är orimligt att anta att människor är rationella, eftersom mänskligt beteende i hög grad påverkas av känslor, impulser och andra icke-kalkylerande faktorer. Denna kritik bygger emellertid till stor del på ett missförstånd av hur begreppet rationalitet används inom nationalekonomisk…

Rationalitet i nationalekonomisk teori bör förstås som ett analytiskt beteendeantagande: individen antas agera nyttomaximerande givet sina preferenser, sina restriktioner och den information som står till buds. I denna text står den första av dessa komponenter i fokus, nämligen preferenserna, som utgör själva innehållet i den nyttofunktion som individen antas maximera. Vad kan vi säga om…

Spelar det någon roll hur vi definierar rationalitet och förstår mänskligt beteende inom nationalekonomisk teori? Jag menar att det har haft en avgörande betydelse för hur empirisk forskning inom ämnet har utvecklats, men inte på det sätt som ofta föreställs. Standardteorin utgår från att individer fattar val som de själva uppfattar som nyttomaximerande, givet sina…

En stor del av den samtida nationalekonomiska forskningen är empirisk och ofta endast löst kopplad till explicit formulerad teori. Samtidigt spelar teorin en betydande, om än ofta implicit, roll genom att strukturera hur nationalekonomer formulerar frågor, identifierar relevanta mekanismer och avgränsar vilka förklaringar som framstår som rimliga. I detta avseende har teorin bidragit till att…

Vad menas med en ”rättvis” inkomstfördelning i ett samhälle? Det är i grunden en normativ fråga, men nationalekonomisk teori kan fungera som ett analytiskt verktyg för att strukturera hur olika svar på denna fråga hänger samman med underliggande antaganden om individer, samhälle och moralfilosofi. Teorin erbjuder i detta avseende inte färdiga svar, utan ett formellt…

En ofta framförd invändning mot nationalekonomin är att ämnet upplevs som ”för matematiskt”. Frågan blir då varför matematik över huvud taget intar en så central plats i teoribildningen? Syftet är inte i första hand att göra resonemang otillgängliga eller att ge dem en yttre prägel av vetenskaplighet. Snarare fungerar matematiken som ett språk för att…

Att korrelation inte innebär kausalitet är ett välkänt påpekande. Mindre uppmärksammat är att korrelationens tecken – det vill säga om sambandet är positivt eller negativt – inte heller nödvändigtvis säger något om tecknet på en eventuell kausal relation. Två exempel kan illustrera detta. 1) Anta att individ A överväger att påbörja en viss diet och…